Tiden rinner på

Nu var det otroligt länge sen jag skrev nåt, har helt enkelt vart annat i tankarna hela sommaren. Semester, barnens olika aktiviteter, jobbet m.m. Sofie har drill och friidrott. Emelie kör på med teater, drill och friidrott. Gustaf har börjat på simskola igen, och sen får vi se om han kanske ska köra skridskoskola i vinter. Sammanlagt är detta nio pass i veckan som det ska skjutsas till, och detta är en av orsakerna till att jag lagt av med innebandyn. Ännu en bidragande orsak är Daniels dömning, bara nu under hösten skulle jag behöva barnvakt på nio av elva matcher. Dessutom blir det mycket lugnare på vardagarna, när vi inte behöver planera in min idrott också. Gulliga svärmor sa att det skulle fixa sig med barnen, men jag låter hellre barnen gå över dit om det innebär att jag och Daniel kan umgås istället för att vi är ifrån varandra ännu mer. Jobbet tar ju sin tid med, jo jag jobbar ju dagtid men det innebär ju inte att jag helt kan släppa det när klockan är fyra. Mitt vick som chef har blivit förlängt till nyår, sen får vi väl se vad som händer med mig, avdelningen och SSAB. Tack å hej, leverpastej!

Begravning

Idag har vi tagit farväl av Ingemar, min mormors sambo. Till slut gav hans kropp upp, han har vart krasslig ett tag nu. Var en befrielse för honom att få slippa detta livet enligt mig. Vila i frid Ingemar!!!!

Skolavslutning

På torsdag slutar Emelie o Sofie skolan, för den här terminen. Tänk att de ska börja ettan o trean till hösten, och Gustaf går in på sitt sista år som dagisbarn. Tiden går så himla fort att man inte riktigt hinner njuta av alla stunder man har tillsammans. Det där med att ta till vara all tid man har med de nära o kära är nåt jag tänker på mer o mer. Allt för många i min närhet har de senaste åren drabbats av sjukdomar. Allt började med Daniels morfar Bertil som gick bort 2001. Efter det var det min moster som blev sjuk 2003, tack o lov klarade hon sig och är fortfarande med oss. Sen var det mammas tur, och där gick det ju inte alls lika bra. Min mormor har blivit allt klenare de sista åren, med mycket värk som hon får dras med. Under våren har vi fått reda på att min "morbror" lider av leukemi, och vi håller alla tummar o tår för att behandlingen ska hjälpa honom. Vi hann knappt landa på Arlanda förrän vi får höra att min mormors sambo gått bort, så nu är det full fokus på att stötta mormor. Som sagt, ta vara på den tid man har med sin familj är viktigt!!!! Man vet aldrig hur länge de finns hos en..........

London

Vi hade det jättebra i storstan. Vädret var helt ok, mycket varmare än i kalla Sverige. Hann med en massa sightseeing och shopping och barbesök. Detta var vår andra resa till London, och absolut inte den sista. Vi älskar den staden båda två och det är ju bra. Väntar med spänning på att få hem bilderna som John tog på oss när Daniel fick en ring av mig. Borde komma nästa vecka :-)

Imorrn drar vi...

...till London :-) Ska bli sååå kul, och väderprognosen ser mycket bättre ut nu än för några dagar sedan *ta i trä*. Har lite överraskningar på g för Daniel på fredag, ska bli kul att se hans reaktion :P. Mycket att packa ikväll, det blir ju fem väskor eftersom barnen ska ha massor av kläder med sig till farmor. Tidigt imorrn bitti går tåget mot Arlanda :-)

Rätt låt vann

Heja Loreen :-)